What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

måndag 4 april 2011

WHEN HEROES DIE (1970) Italien, 66 minuter. Regi: José Luis Merino.



Eurowar-bagatell.

Den tyska disciplinen brister. Vad är det för jävla 3-dagarsskugga denna rekryt ligger inne med?

En grupp amerikanska soldater som har till uppdrag att kidnappa fältmarsalk Rommel (Piero Lulli) infångas av tyskarna och ersätts av plastikopererade tyska agenter som ska föra en falsk Rommel tillbaka till amerikanerna och på så vis komma åt general Eisenhower som de ämnar döda. Detta är ett självmordsuppdrag där de nya identiteterna måste vidhållas till sista sekund.

Ah! En sådan vacker bildkomposition.

Den här filmen börjar bra med en del pang-pang och tyskar som skriker sköna kommandon på sitt fina modersmål. Humorn är på topp när ett tyskt pansarbefäl säger: "Remember I want these men alive, alright?" innan han kommenderar stridsvagnseld mot de amerikanska soldaterna som är fångade i en lada. Tydligen hyser han största tillit till sina kanonjärer. Stämningen i filmen är skön men manuset är ultratunnt. Man dukar helt enkelt upp en bakgrundshistoria som skulle kunna utvecklas till en potentiellt spännande historia men här bara tjänar som ursäkt för att soldater och motståndsmän ska skjuta på varandra. Det blir då snabbt ganska platt, den mysiga eurowar-stämningen till trots. Upplösningen på filmen känns om möjligt ännu plattare och här verkar det som om man försökt knyta ihop storyn på plats. Lamt, minst sagt. Jag slänger dock in en reservation här då jag är rätt övertygad om att min kopia är kraftigt nedklippt för TV, vilket jag baserar på filmens osedvanligt korta längd och diverse mystiska klipp i filmen. Jag har dessutom läst någonstans att den här rullen ska vara upp emot 78-90 minuter lång så då saknas det ju en del.

BETYG: 3/7 I den här klippta versionen fungerar den fortfarande som mysigt eurowar-tidsfördriv, men någon höjdarrulle är det inte.

Vicente Roca är ganska porträttlik sin karaktär.

När man letar efter amerikanska uslingar är det bäst man klär upp sig i sin bästa SS-uniform!

Genevekonventionen i fullt bruk.

"Lick the boots of shiny shiny leather."

Inte alla som har en fältmarsalk mellan benen. Porrigt värre!

Förutom att nazisterna låg väldigt långt framme i forskningen med atomenergi och långdistansraketer hade de även uppfunnit diskokulan redan på 40-talet!!!

Onkel Kånkel gör en cameo i filmen.

Feuer!

Här ser vi ett superautentiskt pansarfordon, modell "Kalle Anka" tror jag bestämt. Faktiskt inte helt olikt ett fordon jag byggde i träslöjden som barn.

Här har jag klippt ihop lite sköna highlights från filmen. Achtung! Titta då!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar