AXEMAS 2: BLOOD SLAY (2018) USA, 34 minuter. Regi: John Ward.

Crap-mess

Vad gör Slipknot-tomten så glad?

Det har gått ett år sedan morden i självlagringsanläggningen och den enda överlevaren Sarah (Ashley Campbell) ör fortfarande märkt av upplevelsen. Hon låter sig dock övertalas av en vän att börja dejta igen. Vad hon inte anar är att första dejten kommer väcka många obehagliga minnen till liv.

Aha! Det faktum att en inte alltför styv julgran faktiskt kan penetrera en manskropp.

Obehagliga minnen väcks också till liv här på Udda Film då vi påminns om första delen Axemas (2017) som vi gav bottenbetyg. I en skön julyrsel ger vi oss därför på även uppföljaren!

Sarah ger sig på dejting igen.

Trots att den här är längre än första filmen känns det inte så. Men lugn i stormen! Tro nu inte att vi helt plötsligt har en bra film här inte. Vi tas åter tillbaka till den pisstråkiga förrådsanläggningen där det springs fram och tillbaka i korridorerna. Lyckligtvis bjussas det inte på lika många oneliners i den här rullen som i första, så det är ytterligare ett fall framåt. Det är dock fortfarande odramatiskt och kasst skådespeleri. Samma (?) tönt som i första filmen dyker upp för ett litet blink blink-skämt i slutet (gäsp...)

BETYG: 2(-)/7 Vårt julhumör är väl lite bättre det året så den här snooze-festen får inte samma bottenbetyg som föregångaren.

Men hennes döde ex dömer henne.

Slipknot-tomten vill verkligen bli medlem i sekten från "Cobra".

Intensivt skådespel på G.

Jodå, det är den där jävla självlagringsanläggningen igen. Fast nu har de gjort om den till ett red light district.

Ett red light district för nekrofiler?

Dataeld: Det gör så fruktansvärt ont.

Trailer

Och även hela filmen - tyvärr...