What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

söndag 27 februari 2011

PEOPLE LOVE PHOTOS (2009) Storbritannien/USA, 89 minuter. Regi: Christian Klinger.



...but they don't love this film.

Tanyth Berkeley på ett galleri. Snyggt bildsnitt och smickrande ljus...

En dokumentär om fotografi uppdelad i tre block där vi först träffar Tanyth Berkeley som hämtar inspiration och modeller från gatan. Berkeley dras främst till ovanliga karaktärer. I block två möter vi Ashley MacLean och Traci Matlock leker med nakenhet framför kameran och i sista blocket berättar Elinor Carucci om den intima relation fotograferandet har med hennes familjeliv.

En av Berkeleys modeller. En misogyn kvinna.

Även om jag är intresserad av fotografi har jag inget större utbyte av den här filmen då den är så amatörmässigt ihopslängd. Det känns faktiskt som en riktigt simpel stundentfilm det här. Den dåliga kvalitén distraherar mig från vad objekten i filmen faktiskt säger då jag t ex istället stör mig på det dåliga rumsljudet man använder istället för mygga eller riktmikrofon. Ibland känns filmen faktiskt som en simpel turistvideo, särskilt då när objekten följs på gatan eller i bilen. Vidare tycks man inte ha någon koll alls på varken gyllene snittet eller ljusförhållanden vilket givetvis också stör upplevelsen.

Traci Matlock och Ashley MacLean är ute i skogen och leker.

När man väl lyckas koppla bort distraktionsmomenten för några sekunder kan det vara intressant att höra hur fotograferna förhåller sig till sitt hantverk, eller "hantverk" är väl fel ord i sammanhanget då man inte berör den tekniska aspekten av fotograferandet utan istället val av objekt och den konstnärliga aspekten, vilket är helt okej för min del även om jag har en liten teknikonanist inom mig.

BETYG: 2/7 Det är intressant att höra hur fotograferna förhåller sig till sin konst men själva dokumentären är ett uselt hantverk som förtar intresset.

Att tafsa på modellerna är en yrkesbonus.

Spännande grepp här att smyga sig på tjejerna...Jävligt välmotiverat också.

Den du Peter North!

Elinor Carucci tar bilder på sig själv.

Till skillnad från filmaren har Carucci vitbalanserat lite och fått fram en lite naturligare om än kylig färgton.

Caruccis son utforskar fenomenet up-skirt på sin egen mor.

Carucci visar upp en vardagsbild som väckt en del anstöt.

Bra jobbat med solskenet här!

Det fick bli en länk till trailern den här gången.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar